På väg ut från Estrad i går kväll stötte jag ihop med en äldre AHK-supporter. Han var uppgiven, och sa att han inte kände igen ”sina grabbar”. – En så dålig andra halvlek rent inställningsmässigt var länge jag såg AHK prestera. Det var som om dom inte ville spela handboll, sa han och skakade på huvudet.
Till viss del kan jag hålla med honom – även om det i mina ögon till lika delar var gästerna som gjorde hemmalaget dåligt.
Alingsås, som levererade en godkänd första halvlek, kom ut till andra med förhoppning om att göra ett klassiskt AHK-ryck och ta tredje raka segern mot RIK den här säsongen.
Så blev det inte alls.
Gång på gång körde AHK-spelarna fast i det uppställda spelet, vilket i sin tur gjorde att man uppträdde stressat.
Jesper Konradsson och kompani hade för dåligt djup i anfallsspelet – och blev lätta byten för ett revanschsuget Redbergslid.
Allt eftersom försvann glöden i ögonen och den förbyttes mot frustration.
RIK-tränaren Jasmin Zuta hade onekligen gjort läxan efter säsongens två tidigare brakförluster. Och för det måste man ge honom credd.
Snabba hemspring som tog bort AHK:s möjligheter till kontringar, aggressivt försvarsspel där man mötte hemmaspelarna tidigt i banan – och bra ”värderingar” i anfallsspelet. Där har ni några av nycklarna som avgjorde onsdagens derbyfajt.
_________________
RIK:s Jonathan Carlsbogård var stundtals briljant i derbyt. En spelare som har alla verktyg och nu själv också verkar förstå hur bra han är. AT:s förhandsprofil Tobias Thulin agerade levande vägg mellan stolparna i andra halvlek och var också en av matchvinnarna.
Plus även till evigt unge Tobias Johansson. En spelare som alltid stämplar in och tar jobbet. Respekt.
I AHK var det bara Emil Frend Öfors, Johan Nilsson och Felix Claar som kom undan med godkänt betyg. Övriga kan betydligt bättre, och det vet dom om.
Bara det borde vara tändvätska nog inför bortamötet med Ystads IF nästa vecka.
_________________
Efter onsdagens omgång skiljer fyra poäng mellan ettan och sexan i Handbollsligan.
Serielunk, någon?