Nåja, vad är väl en bal på slottet..? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles… alldeles underbar!
Jo, visst kan man i många stycken likna lördagens fotbollsgala i Estrad vid det klassiska citatet från Askungen.
Med tanke på att många av de stora tv-galorna är ganska trötta och krystade fanns det kanske de som var lite skeptiska innan.
Hur skulle det då kunna bli succé på lokal nivå?
Men när allt var över är jag övertygad om att det var väldigt få som gick hem utan ett leende på läpparna.
Många möten har det varit och många bitar ska falla på plats.
Men det känns som allt arbete betalade sig.
Och att grunden för en fortsättning är lagd.
När Carolina Larsson stegade in på Alingsås Tidning med sina planer i slutet av januari för snart ett år sedan fanns ett frö till något som kunde bli bra.
Sedan bildades en organisation med kompetenta medarbetare och tillsammans skissade vi fram ett upplägg som borde hålla. Det har varit en mycket lång och spännande resa.
Med många frågetecken på vägen. Men det lönar sig att anlita proffs.
Och det är många som ska känna sig delaktiga i den kanske främsta säsongsavslutningen någonsin för den lokala fotbollen.
Konferenciererna Patrik Westberg och Chris Härenstam höll ihop det hela på ett suveränt sätt.
Men det hade inte gått utan en grym musikensemble med Erik Mjönes, Ludvig Stridsberg och Louise Lindberg i spetsen.
Inte heller utan perfekt ljud och ljus.
Maten var också en höjdare och serveringspersonalen såg till att allt flöt på som på den bästa Nobel-middagen.
Men det blir ingen fest utan gäster. Och de senare bjöd verkligen till för att sätta färg på tillställningen.
Många jublade över sina favoriter när de nominerade pristagarna presenterades – och ALLA hyllade vinnarna med stående ovationer i samtliga priskategorier.
Stort, det blev en unison hyllning till den lokala fotbollen.
Carolina Larsson är redan nämnd. Men vi får heller inte glömma övriga i arrangörsstaben.
Camilla Berg, Alingsås KIK, Martin Hallberg, Alingsås IF, Janne Nilsson, Gerdskens BK och oraklet Nils-Gunnar Svantesson.
Tack alla för gott samarbete.
Nu får vi utvärdera i lugn och ro och se hur man kan gå vidare för att permanenta festligheterna.
Till sist: Min personliga höjdpunkt under kvällen, om man nu får ha en sådan, var Hederspristagarna.
Långareds E-lag fick ta emot publikens hyllningar – och man riktigt såg hur stoltheten lyste ur ögonen på såväl spelare som ledare.
För mig var dom utan tvekan kvällens stora hjältar.
Lagets mycket sympatiske målvakt Ronny Larsson tackade för inbjudan efteråt, och sa att detta var ett minne för livet.
Inte bara för honom utan för hela laget. Jag gjorde en high five med Ronny och kramade om honom.
Sen sa jag att det är vi som ska tacka.
Han bara skrattade och gjorde tummen upp.