Allting har ett slut.
Så även Pontus Johanssons tid i Alingsås HK.
Det 27-åriga spänstfenomenet, som kom till klubben från värmländska Torsby 2006, gör sina sista matcher i AHK-tröjan i det kommande slutspelet. Om den sargade axeln håller för spel vill säga. Efter matchen mot Lugi i söndags växlade jag några ord med Pontus, och då sa han att det får bära eller brista.
Jag kommer ihåg en av de första intervjuerna jag gjorde med Pontus. Han var blyg, och sa inte speciellt mycket. För sådan är han; Pontus Johansson. En spelare som alltid sätter laget främst, och mer än gärna lyfter fram sina medspelare när han gjort en bra insats. Snabbheten, spänsten och den kvicka handleden har alltid funnits där, och frågan är hur bra han hade blivit utan alla sina skador?
En fråga vi aldrig får svar på.
Däremot vet vi att Pontus i sina ljusa stunder kan göra lite som han vill på en handbollsplan. Matchen mot Ystads IF för en tid sedan är ett sådant exempel.
Beslutet att Pontus lägger skorna på hyllan efter säsongen kommer emellertid inte som en överraskning. Han hintade redan om det i en intervju för ett par månader sedan. – Jag har som sagt haft stora problem med skador de senaste säsongerna och nu har jag fått tillbaka lite känningar i knäet. Sen har jag ju mina fötter som krånglat väldigt mycket, sa han då.
När fötterna var okej kom nästa smäll för Torsbysonen.
Axeln gick sönder – och det är den som just nu håller honom borta från spel.
Det är inte utan anledning man undrar vad Pontus egentligen gjort handbollsgudarna för att åka på alla dessa skador.
Samtidigt kan ingen ta ifrån honom vad han åstadkommit under sin tid i AHK.
Tio raka slutspel, fyra SM-finaler, två SM-guld och två säsonger i Champions League är något att berätta om för barn och barnbarn när han ligger tillbakalutad i hängmattan.
_________________________________________________________________
I och med att Pontus Johansson/Marcus Enström nu tackar för sig – och Max Darj/Jesper Konradsson blir proffs är det på något sätt som att en bit av AHK:s identitet naggas i kanten.
Samtidigt varar inget för evigt, och nu är det dags för ett nytt AHK att ta form.
Mitt råd är att passa på att njuta av firma Enström/Johansson under de sista matcherna i AHK-skrud. I höst räknar jag med att de båda får en mäktig hyllning/avtackning i Estrad.
Det är två av klubbens främsta trotjänare värda efter över tio år i klubbens tjänst.